Vintergatan

Korsningen är ljudlös

Jag har fyra riktningar att gå men vet inte vilken jag skall ta.

Den till höger är till ensamhetens lycka med egoistiska beslut och frihetens sällskap

Den rakt fram är till den sanna rädslan om lycka och att få det bra ihop, börja skapa mer liv tillsammans, skapa förevig kärlek.

Den till vänster är utan framgång, ingen sol, bara skrik gråt och smärta, alltså helt utesluten.

Och vägen jag kom ifrån?

Vägen jag lämnat bakom mig fyller mig med glädje och sorg. Härliga minnen utplånas av verklighetens vrede. Vägen jag gått har jag gått för att lämna den bakom mig, men ändå blickar jag tillbaks.

Höger,
Rakt fram,
Vänster,
Eller min väg som jag kom ifrån.
Vägen kanske aldrig ledde mig till en korsning?

Den 1/10 föddes lilla Bettan,
Vi fick henne den 28/12 

Ge alla ditt öra, men endast några få din röst.
                                                                  Willam Shakespeare

Tystnad har fallit på plats, orken värker, drömmarna svävar.

Tiden tickar iväg, vardagen närmar sig bestämt, längre bort finns det som skall finnas.

En gång för länge sedan har blivit igenbommat, ett liv har återuppföds på nytt fri från kreativitet, ögonen är kortsynta.

Musikens värde har förvärrats, sångerna sjunger texter, instrumenten spelar rätt skriven regel.

Sommarens färg är blandad, människor blir mottsatsen till deprimerade, asfalten bränner till.

Rosévinet dricks med reflekterande vattenbilder mot glaset, promille halten stiger i takt med tickandet, det som var, blev.

Sjön blir en viloplats för de utvalda, sökandet trappas upp, ensamma individer försvinner i tomhet.

Bilen sätts i rullning, katastroferna ökar, bilar brinner, kroppar delas, motorcyklar förstörs, blod markerar sitt revir på världens vägar, familjer känner saknad, föräldrar och vänner mister vänner, djur avlivas, chaufförers liv ändras radikalt, tidningar säljer lösnummer, nyheterna visar tragedi, efterlyst efterlyser, människor faller, Vi dör.